Första Thessalonikerbrevet

Från Fribibel
Hoppa till: navigering, sök
Bibeln
Gamla Testamentet:
Första Moseboken Andra Moseboken Tredje Moseboken Fjärde Moseboken Femte Moseboken Josua Domarboken Rut Första Samuelsboken Andra Samuelsboken Första Kungaboken Andra Kungaboken Första Krönikeboken Andra Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Höga Visan Predikaren Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakarja Malaki
Nya Testamentet:
Matteusevangeliet Markusevangeliet Lukasevangeliet Johannesevangeliet Apostlagärningarna Romarbrevet Första Korinthierbrevet Andra Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet Första Thessalonikerbrevet Andra Thessalonikerbrevet Första Timotheosbrevet Andra Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet Första Petrusbrevet Andra Petrusbrevet Första Johannesbrevet Andra Johannesbrevet Tredje Johannesbrevet Judasbrevet Uppenbarelseboken

Kapitel 1

1 Från Paulus, Silvanos och Timotheos till församlingen i Tessaloniki, nåd och frid genom Gud fadern och herren Jesus Kristus till er. 2 Vi tackar alltid Gud för er alla, när vi nämner [er] i våra böner. 3 Vi minns oupphörligt era gärningar av tro, kärleks verk (arbete) och [ert] hopps uthållighet i vår Herre Jesus Kristus inför (?) Gud, vår fader. 4 Vi vet [att ni] bröder är älskade av Gud, (som är) er kallelse 5 eftersom vårt evangelium inte kom till er bara genom ord, utan också i kraft och i helig ande och [i] stor övertygelse, såsom ni vet hur vi kom till er, för er [skull]. 6 För ni blev imitatörer av oss och herren, [vars] ord ni tog emot i mycket lidande med helig andes glädje 7 såsom ni blev ett föredöme för alla de troende i Makedonien och i Achaia, 8 för från er har Herrens ord hörts inte bara i Makedonien och i Achaia, men er tro på Gud har nått varje plats, så att vi inte har behov av att [lägga till]säga något. 9 Ty de förkunnar om oss vilken mottagning vi fick hos er, och hur ni vände er till Gud från avgudar, för att tjäna den levande och sanna Guden, 10 och väntar på hans son från himlen, som uppstod från de döda, Jesus som räddat oss från den kommande vreden.

Kapitel 2

1 För ni vet själva om er mottagning av oss, eftersom den inte var förgänglig 2 utan vi led och förolämpades som ni vet, i Filippi, och fick mod genom vår Gud att förkunna Guds evangelium för er, i stort besvär 3 För vår tröst [till er] är inte illusion och inte heller från orenhet eller falskhet 4 utan såsom vi har prövats av Gud evangeliet tillförlitades [oss], som vi förkunnar [det], inte för att behaga människor utan Gud som prövar våra hjärtan. 5 För vi kom inte heller med smickrande ord, som ni vet, och inte heller med en baktanke på fördel, Gud är vittne, 6 vi söker inte heller efter människors härlighet, inte från er eller någon annan, 7 vi kunde varit en börda såsom Kristus apostlar, men vi kom ”som ömtåliga” mitt ibland er. Som en ”bonusmamma” tar hand om sina egna barn. 8 Så längtade vi till er, att vi beslutade att dela med oss inte bara av Guds evangelium, utan också av våra egna liv därför att ni har blivit älskade av oss. 9 För ni minns, bröder, vårt arbete och vår möda: natt och dag kämpade vi för att inte vara någon till börda, när vi förkunnade Guds evangelium för er. 10 Ni och Gud är vittnen, hur hängivet, uppriktigt, och oförvitligt vi kom till er som troende, 11 som ni vet, [var vi] emot var och en av er som en far emot sina barn 12 förmanande, uppmanade och bestyrkte er så att ska vara värdiga som Gud kallade er till sitt rike och [sin]härlighet. 13 Och p.g.a. detta tackar också vi Gud oavlåtligen, eftersom ni tog emot ordet som hörts från vår Gud, inte som människors ord, utan som det är, sanningens ord från Gud, det som också är aktivt bland er som tror. 14 För ni blev imitatörer, bröder, av Guds församlingar i Judéen, i Jesus Kristus, eftersom ni genomled [samma] ting också från era egna landsmän, såsom de gör från judeérna, 15 som dödade Herren Jesus och profeterna, och förföljde oss, och de är inte Gud till lags, och de är emot alla människor 16 de hindrar oss att förkunna till folken, för att de ska bli frälsta, så fylls deras synder alltid. Men vreden har kommit över dem till slut. 17 Men vi, bröder, gjordes till föräldralösa från er för tillfället, i närvaro [men] inte i hjärta, vi ivrade mycket, i stor längtan, efter att få se er. 18 Därför att vi ville komma till er, jag Paulos både en och två gånger, men Satan har hindrat oss. 19 För vad är vårt hopp eller glädje, eller skrytets krona, om inte ni, inför vår Herre Jesus, vid hans närvaro? 20 Ni är vår ära och glädje.

Kapitel 3

1 Så när vi därför inte stod ut längre, fann vi för gott att lämnas kvar ensamma i Athen, 2 och vi skickade Timotheos, vår broder och medarbetare ”hos” Gud i Kristus evangelium, för att ni ska bli styrkta och för att uppmuntra er tro 3 så att inget i detta lidande antastar. För ni vet att detta är bestämt. 4 Men när vi var hos er, sade vi till er att vi måste lida, och så blev det också, som ni vet. 5 Och p.g.a. även jag inte härdar ut skickade jag [honom], för att få kunskap om er tro, Prövaren kanske frestade er och vårt arbeta skulle varit [förgäves] för inget. 6 Men nu när Timotheos kom till oss från er, och delade de goda nyheterna om er tro och kärlek till oss, och att ni har kärleksfullt minne om oss alltid, längtar vi att se er, såsom ni efter oss. 7 P.g.a. detta uppmuntrades vi, bröder, av er i alla våra kval och lidanden genom en tro, 8 eftersom vi nu lever, när ni står fasta i Herren. 9 För hur [kan vi göra annat än att] ge (några) tacksägelser till Gud för er skull, [för] hela den glädje som vi känner p.g.a. er inför vår Gud, 10 [och när vi] natt och dag ber vi för att få se era ansikten och återställa det som saknas i er tro? 11 Men Gud själv, vår fader och vår Herre Jesus Kristus må göra vår väg till er rak: 12 För Herren må öka och ge er kärlek i överflöd till varandra och till alla, såsom vi till er 13 för att styrka [och göra] era hjärtan klanderfria i helighet inför Gud och vår fader vid vår Herre Jesus och hans heligas närvaro.

Kapitel 4

1 Till sist, bröder, ber och uppmanar vi er i Herren Jesus [angående] det som som ni tog emot från oss om hur ni måste leva och försöka behaga Gud, såsom ni också [nu] gör, för att ni ska göra det ännu mer. 2 För ni vet att vilka budskap vi gav till er, genom Herren Jesus. 3 För detta är Guds vilja, er helighet, håll er borta från otukt, 4 Varje av er själv vet att hålla kärlet [kropp/hustru] i helighet och ära 5 inte [utlämna kärlet till] det som upplevts, begären, såsom hedningarna som inte känner Gud, 6 så att [ni] inte går över en gräns och angående detta utnyttjar din broder, därför Herren är rättvis [när det gäller] allt sådant, såsom vi har sagt till er tidigare och berättar [tydligt] om. 7 För Gud har inte kallat oss till orenhet utan till helighet. 8 Följaktligen ignorerar den som struntar [i detta] inte en människa utan Gud som ger er sin heliga ande. 9 Men angående broderskärlek har vi ingen anledning att skriva till er, för ni själva lever i Guds tanke för att älska varandra. 10 För ni gör det för alla bröder i hela Makedonien. Men vi uppmanar er att göra ännu mer, 11 och anstränga (er) att leva stilla och att hålla er till ert eget och arbeta med era händer, såsom vi har påbjudit er 12 så att ni lever ordentligt mot de utanför och ni är beroende av ingen 13 Vi vill inte att ni är utan kunskap, bröder, om de som somnat in, för att ni inte ska få sorg såsom resten, som inte har hopp. 14 För om vi tror att Jesus dött och uppstått, på samma sätt ska Gud bringa tillbaka de som somnat in i Jesus. 15 För detta vi säger till er genom Herrens ord, att vi som lever (och är) lämnade kvar till Herrens kommande vi har verkligen inte företräder framför de som somnat in: 16 eftersom Herren själv ska komma ner från himlen, med en kallelse, med ärkeängelns röst och med Guds trumpet, och de döda i Kristus ska stå upp först, 17 därefter vi som lever och är lämnade kvar tillsammans med dem ska vi ryckas upp bland molnen till ett möte med Herren i luften: och då ska vi alltid vara med Herren. 18 Så, ni ska trösta varandra med dessa ord.

Kapitel 5

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28